Sagan om Fredde

Det var en gång ett litet, litet land långt, långt uppe i norr. I det lilla landet bodde en liten gosse. Han hette Fredde. Fredde bodde med sin lilla mamma och lille pappa i ett litet blått hus i en liten stad som var full med små blåa hus. Alla som bodde där hade små företag och de hette saker som Lille Direktören, Lille Fabrikören och Lille Konstruktören. Någon hette bara Sören men honom var det inte mycket bevänt med. Här växte alltså den lille gossen Fredde upp till en lite större man med väldigt lite hår. (Om nu någon inte redan har förstått det så var allting i det lilla, lilla landet väldigt… litet.)

Men så en dag samlades en stor, stor och hotfull armé utanför portarna till Freddes lilla stad. Det var De Sjuka, De Lata och De Bidragsberoende. Fredde hade aldrig förr sett så läskiga människor. De var vanställda och lytta, deras blickar var döda och Fredde förstod att det här var ondska, detta var människor som bara ville ha och ville ha men som hade ingenting att ge. De var bara här för att förstöra. Så vår hjälte bestämde sig på stående fot för att så här fick det inte vara, han skulle ta till strid! Till strid mot de som ingenting har ty de har ingenting att ge!

Sagt och gjort, Fredde beväpnade sig med plattityder och principbeslut och rustade sig i pansar med extra förstärkning över hjärtat som han visste att pöbeln siktade in sig mot. Han blev en riktig liten soldat.

Snart stod han på barrikaderna och talade till de som hade något att förlora. Han sa till dem, med sin varmaste röst, att nu var tiden inne för handling. Om ingenting gjordes nu så skulle deras lilla stad gå under. Bepansra era hjärtan som jag har gjort, manade han dem. Det är där de vill sticka er med medlidande. Och kom alltid ihåg, fortsatte han, att det här är för allas bästa. Även för parasiterna där ute, som kanske var människor en gång men som har glömt bort det. Nu lever de bara på andra. Men vi ska lära dem igen att bli människor, förklarade Fredde, allt de behöver göra är att skaffa sig sina egna små företag och bli direktörer och fabrikörer som alla andra. Och resten sätter vi i arbetsläger som vi kommer att kalla fas 3.

– Men om de verkligen är sjuka då, pep någon i den lilla stadsbefolkningen.

– Dumheter, dundrade Fredde vänligt. Ingen är för sjuk för att arbeta.  Allt de behöver för att inse det är ett litet incitament. Som svält till exempel.

.

Folket i den lilla staden applåderade, hurrade och sjöng. Fredde valdes på stående fot till borgmästare och staden gav sig ut i strid. På ingen tid alls nästan, hade de vunnit. Och friden lade sig återigen över våra hjältars små, små hem. Alla var lyckliga. Åtminstone alla som hade förtjänat det.

Slutet gott – allting gott!

__________________________________________________________________________________________
Gilla 2000aldrigFacebook och få alla uppdateringar

Det här inlägget postades i Moderaterna, Politik och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Sagan om Fredde

  1. Ping: Sagan om Fredde….. « Jimpos Blogg

  2. Karpstryparn skriver:

    Haha, fy faan vad bra skrivet om ”stadsministerkannibalen” Fredrik Reinfeldt!

  3. Bernt Forsberg skriver:

    ”Statsministerkannibalen” kallas Sveriges nuvarande statsminister,såvitt jag vet har han inte gått in i någon fond och tillskansat sig andra människor´s pengar,vilket ”socialdemokraten”Göran Persson gjorde när han tog initiativet till att gå in i den ATP-fond i vilken låg alla de pengar som vi,födda före 1937 tillsammans med våra arbetsgivare hade sparat till ev.sämre kommande tider.
    Summan denne ”oförvitlige” statsminister tillgrep var 258 miljarder kr! Samma person ville att vi skulle hjälpa den bank som i dag heter Nordéa med en större summa pengar vilket vi också gjorde mycket tack vare löftet:” Krona för krona skall återbetalas. Inte var de löften han höll,som
    så mycket annat! Nä,Socialdemokraterna är inget att lita på,sanna mina ord. Det enda (S) har gjort är att gravt ljuga inför oss.

    • 2000aldrig skriver:

      Tack för inlägget Bernt. Det här med kannibalism ställer vi oss också frågande inför. Däremot så tycker vi inte på något sätt att statsministern står över all kritik. Snarare tvärtom.

      Men du ska veta att 2000aldrig sparkar med samma glädje åt alla håll. Blått, rött eller brunt spelar ingen roll i vår värld. Vi är färgblinda. Det är dumheter och orättvisor vi opponerar oss emot, oavsett vilken färg eller form de kommer i. Vi har bland annat gett Juholt ett par rejäla kängor. Och hade Göran Persson varit aktuell nu, så hade han fått sig ett par han också.

  4. Ping: Sagan om Fredde | MyPress.SE - Universal News Agency

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s